Pohjois­mai­set keskus­ta­oi­keis­to­lais­ten puoluei­den puheen­joh­ta­jat vaati­vat, että pohjois­mai­nen yhteis­työ asete­taan etusi­jalle tule­vina vuosina. Puolue­joh­ta­jien yhtei­nen mieli­pi­de­kir­joi­tus julkais­tiin tänään kaikissa Pohjois­maissa. Suomessa kirjoi­tuk­sen julkaisi Hufvuds­tadsbla­det.

Suomen kokoo­muk­sen Petteri Orpo, Norjan päämi­nis­teri Erna Solberg, Ruot­sin mode­raat­tien Ulf Kris­ters­son, Tans­kan konser­va­tii­vien Søren Pape Poul­sen ja Islan­nin konser­va­tii­vien Bjarni Bene­dikts­son kirjoit­ta­vat, että pohjois­mai­sella yhteis­työllä voidaan kasvat­taa alueen kilpai­lu­ky­kyä, johtaa Euroo­pan vihreää siir­ty­mää ja lisätä alueen turval­li­suutta.

”Koro­na­pan­de­mia on aset­ta­nut kaiken kansain­vä­li­sen yhteis­työn kovalle koetuk­selle. Pohjois­mai­nen yhteis­työ on aina ollut tärkeää mais­samme, ja pande­mian jälkeen yhteis­työn merki­tys tulee koros­tu­maan enti­ses­tään. Yhteis­työn suju­vuu­della on suuri merki­tys maidemme menes­ty­mi­seen tule­vina vuosina”, Petteri Orpo sanoo.

”Pohjois­mai­den tulee jatkos­sa­kin olla houkut­te­leva inves­toin­ti­kohde. EU:n sisä­mark­ki­noi­den ja kilpai­lu­ky­vyn, kehi­tyk­sen ja avoi­muu­den vaali­mi­nen on tärkeä yhtei­nen tehtä­vämme. Pohjois­mais­ten EU-jäsen­val­tioi­den äänen on kuulut­tava selkeästi talous- ja raha­po­li­tii­kan muotoi­luun ja vapaa­kaup­paan liit­ty­vissä asioissa”, puolue­joh­ta­jat kirjoit­ta­vat. 

Puolue­joh­ta­jien mukaan ilmas­to­po­li­tiikka on yksi alue, jossa Pohjois­maat voivat vauh­dit­taa muuta Euroop­paa esimer­kiksi hiili­diok­si­din varas­toin­tia koske­vissa kysy­myk­sissä.

”Pohjois­mais­ten EU-jäsen­val­tioi­den on edis­tet­tävä EU:n pääs­tö­kau­pan tiuken­net­tuja vaati­muk­sia. Meidän mieles­tämme takso­no­miaa on muokat­tava siten, että fossii­li­ton ener­gian­tuo­tanto ja metsä­ta­lous luoki­tel­laan kestä­viksi inves­toin­neiksi”, Petteri Orpo sanoo.

Puolue­joh­ta­jat pitä­vät tärkeänä, että alueen krii­si­val­miutta koor­di­noi­daan yhdessä parem­min seuraa­van krii­si­ti­lan­teen varalta. Pohjois­mai­sen yhteis­työn syven­tä­mi­nen on tässä tärkeää, ja sen tulisi heijas­tua myös viran­omais­temme väli­siin suhtei­siin. Lisäksi pohjois­mai­sella puolus­tusyh­teis­työllä on tärkeä merki­tys pitkän aika­vä­lin turval­li­suu­den luomi­seksi alueella.

”NATO:n merki­tys ja läsnä­olo Euroo­pan tällä nurkalla on tärkein kynnys rauhan, vakau­den ja hyvin­voin­nin vaali­mi­sessa. Meidän on syven­net­tävä hybridi- ja kybe­rasioi­den parissa tehtä­vää yhteis­työtä”, puolue­joh­ta­jat kirjoit­ta­vat.

Petteri Orpo tapaa tänään etäyh­tey­den väli­tyk­sellä pohjois­mai­set puolue­joh­ta­ja­kol­le­gansa. Kokouk­seen osal­lis­tu­vat lisäksi Baltian maiden konser­va­tii­vi­puo­luei­den puheen­joh­ta­jat. Kokouk­sen pääai­heina ovat tilanne Venä­jällä, kyber­tur­val­li­suus ja tran­sat­lant­ti­set suhteet.  

Puolue­joh­ta­jien yhteis­kir­joi­tus (ruot­siksi), julkaistu Hufvuds­tadsbla­de­tissa 1.3.2021:

Ett starkt Europa behö­ver ett enat Norden

Det nordiska samar­be­tet är inte bara viktigt för våra länder. Inom många områ­den utgör vår region och vårt samar­bete en före­bild för övriga Europa och värl­den.

Norden ska också i fort­sätt­nin­gen stå stark i en global konkur­rens som kommer öka i tempo efter pande­mins svåra pröv­nin­gar. Här krävs en stark förmåga i våra länder att möta utma­nin­gar gemen­samt. Under det senaste året har vi sett hur männis­kor och före­tag drab­bats av gräns­hin­der och rese­begräns­nin­gar som uppstått i pande­mins spår. Under åren framför oss måste det nordiska samar­be­tet prio­ri­te­ras högt. Arbets­pend­ling och gräns­han­del ska vara en natur­lig del av männis­kors vardag i våra länder. Därför måste vi få pande­min under kont­roll och vaccin till befolk­nin­gen.

Det nordiska samar­be­tet är inte bara viktigt för våra länder. Inom många områ­den utgör vår region och vårt samar­bete en före­bild för övriga Europa och värl­den. För att Norden ska stå stark i fram­ti­den vill vi lyfta tre byggs­te­nar för ett vita­li­se­rat nordiskt samar­bete.

Nordiskt samar­bete för jobbs­ka­pande och till­växt. När den globala konkur­ren­sen ökar ställs stora krav på vår anpass­ningsförmåga och ett nordiskt samar­bete med tydlig inrikt­ning mot inno­va­tion och konkur­rens­kraft. En välfun­ge­rande nordisk infra­struk­tur som base­rar sig på fri rörlig­het har stor bety­delse för vår till­växt, inte minst i gräns­re­gio­nerna.

En hög grad av ekono­misk frihet och refor­mer för konkur­rens­kraft är en kurs som måste fort­sätta följas även efter pande­min. Det är också helt avgö­rande att vi fort­sät­ter vara en attrak­tiv miljö för inves­te­rin­gar i ny tekno­logi. Tilli­ten, de goda offent­liga finan­serna och närings­li­vets konkur­rens­kraft är vårt gemen­samma mål.

En viktig gemen­sam uppgift är också att värna EU:s inre mark­nad och dess konkur­rens­kraft, utveckling och öppen­het. De nordiska EU-medlem­marna måste utgöra en tydlig röst i frågor om finans­po­li­ti­kens utform­ning och frihan­deln.

Nordiskt ledars­kap i den gröna omställ­nin­gen. För att Nordens roll som föregån­gare ska behål­las krävs det att vi även i fram­ti­den förmår producera ren el, när våra ekono­mier och samhäl­len elekt­ri­fie­ras i snabb takt. Nordiskt samar­bete kring forsk­ning såväl som infra­struk­tur kan stärka denna trend.

Klimat­po­li­ti­ken utgör också ett område där Norden kan driva på övriga Europa, exem­pel­vis i frågor om koldioxid­lagring. De nordiska medlemss­ta­terna ska också vara pådri­vande för skärpta krav i utsläpps­han­deln i EU så att klimatmå­let nås effek­tivt, samt att klimat­nyt­tan maxi­me­ras i åter­hämt­nings­fon­den. Taxo­no­min måste utfor­mas så att fossilfri ener­gi­pro­duk­tion och skogs­bruk klas­sas som håll­bara inves­te­rin­gar.

Ett Norden som leve­re­rar trygg­het. Kris­be­reds­kap och lagerhåll­ning måste samord­nas bättre vid nästa kris och utgör ett viktigt område för ett förd­ju­pat nordiskt samar­bete. Ett välfun­ge­rande samar­bete behö­ver också prägla rela­tio­nerna mellan de olika myndig­he­terna i våra länder.

På samma sätt utgör det nordiska förs­vars­sa­mar­be­tet en viktig platt­form för lång­sik­tig trygg­het i våra länder. Det nordiska och inte minst det nordisk-baltiska samar­be­tet är av stor bety­delse i en tid av nya säker­hets­po­li­tiska utma­nin­gar i Arktis såväl som i Östers­jön. Natos roll och närvaro i vår del av Europa utgör den vikti­gaste trös­keln för värnan­det av fred, stabi­li­tet och välstånd i våra länder. Samar­be­tet i hybrid- och cyberfrå­gor behö­ver förd­ju­pas.

Nordens förmåga att vara med och sätta inter­na­tio­nella normer och stan­dar­der utifrån våra värde­rin­gar och intres­sen bör inte bort­ses och bör främ­jas genom ett ökat gemen­samt nordiskt agerande i utri­kes­re­la­tio­nerna, Vi har ett gemen­samt ansvar att stärka den regel­ba­se­rade värld­sord­nin­gen, demo­kra­tin och mänskliga rättig­he­ter.

Ett star­kare samar­bete mellan våra länder under åren som kommer är avgö­rande för vår gemen­samma framgång. De hinder som uppstått mellan våra länder måste rivas och samhö­rig­he­ten stär­kas. Våra intres­sen och värde­rin­gar måste värnas. Som ledare för de mode­rata partierna i Norden tar vi dessa uppgif­ter på stort allvar.

Petteri Orpo, parti­le­dare, Samlings­par­tiet

Erna Solberg, stats­mi­nis­ter, parti­le­dare, Høyre, Norge

Ulf Kris­ters­son, parti­le­dare, Mode­ra­terna, Sverige

Søren Pape Poul­sen, parti­le­dare, Konser­va­tive, Danmark

Bjarni Bene­dikts­son, parti­le­dare, Självs­tän­dig­hets­par­tiet, Island

Lisää sisältöä samassa kategoriassa