Cookie-inställningar

Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse och personlig service. Genom att samtycka till användningen av cookies kan vi utveckla en ännu bättre tjänst och tillhandahålla innehåll som är intressant för dig. Du har kontroll över dina cookiepreferenser och kan ändra dem när som helst. Läs mer om våra cookies.

Kokoomus.fi / Artiklar / Samlingspartiets EU valprogram 

Samlings­par­ti­ets EU valpro­gram 

Publicerad:

Där EU finns, där finns möjlig­he­ter

Samlings­par­ti­ets valpro­gram för EU-valet 2024

Ett star­kare själv­stän­digt Finland inom en stark Euro­pe­isk union

Medlem­ska­pet i EU stär­ker Finlands stabi­li­tet, säker­het och välfärd. Bland medbor­garna är stödet för medlem­ska­pet kraf­tigt. EU medför smidig rörlig­het mellan medlems­sta­terna. Finland klarar sig som bäst då vi är en aktiv del av väst och Europa.

För Samlings­par­tiet inne­bär EU-medlem­ska­pet ett förnuf­tigt val: medlem­ska­pet är ett val för säker­het, ekonomi och värde­ringar. Genom EU kan vi påverka på ett sätt som under andra omstän­dig­he­ter vore omöj­ligt för ett litet land.  EU är en union med starka medlems­sta­ter som har enga­ge­rat sig för samar­bete och som gör att Europa kan driva gemen­samma frågor över hela värl­den. EU inne­bär även kompro­mis­ser, i och med att olika åsik­ter jämkas samman under förhand­lingar mellan medlems­sta­terna.

Samlings­par­tiet vill öka EU:s effek­ti­vi­tet. Det vi vill få ut av EU är ekono­misk till­växt, säker­het och en effek­tiv klimat- och ener­gi­po­li­tik. Mindre åtgär­der i fråga om sekun­dära småsa­ker och mer mark­nads­e­ko­nomi. Mer frihan­del, mindre stat­liga subven­tio­ner. Färre inkomstö­ver­fö­ringar, mer indi­vi­du­ellt ansvar. 

EU behö­ver målmed­vetna refor­mer. Europa behö­ver kunna påverka i en värld som i allt högre grad håller på att delas upp i demo­kra­tier och aukto­ri­tära stater. Utan ett inten­sivt ömse­si­digt samar­bete är även Euro­pas stora länder allt­för små för att kunna driva sina intres­sen globalt. 

En stark ekonomi är även en del av säker­he­ten. Ju star­kare ekonomi, desto bättre möjlig­he­ter har EU att försvara demo­kra­tin genom att till exem­pel bekämpa Ryss­lands mili­tära opera­tio­ner och Kinas makt­strä­van. EU har en central roll i att påverka och främja mänsk­liga rättig­he­ter, jämlik­het och demo­krati. 

Samlings­par­tiet vill göra EU till en stark och global aktör. EU behö­ver kunna stärka medlems­sta­ter­nas säker­het så att deras ekono­miska intres­sen säker­ställs i den inter­na­tio­nella konkur­ren­sen. Det är viktigt att utvidga EU:s inre mark­nad. Vi behö­ver göra EU till en före­gång­are inom ren energi. 

Det ligger i Finlands intresse att vi väljer kunniga och moti­ve­rade repre­sen­tan­ter till parla­men­tet så att de kan skaffa sig infly­tande och använda det. Det är bara så som vi kan föra fram ett finländskt perspek­tiv i EU-parla­men­tet. Samlings­par­tiet är en del av Euro­pe­iska folk­par­tiet (EPP) som är parla­men­tets största och mest infly­tel­se­rika grupp. 

1. Euro­pas säker­het behö­ver lyftas till en allde­les ny nivå

Finlands medlem­skap i både Nato och EU stär­ker Finlands säker­het betyd­ligt. Det finländska tänkan­det gällande total bered­skap behö­ver främ­jas i hela EU. EU och dess medlems­sta­ter behö­ver stärka sin försvars­för­måga betyd­ligt, särskilt mot hotet från Ryss­land. 

Ryss­lands anfall mot Ukraina visade att säker­he­ten är något som vi i Europa behö­ver se med nya ögon. Det rör sig om mili­tär bered­skap, men mer globalt om samhäl­le­nas totala säker­het. Stär­kan­det av försörj­nings­be­red­ska­pen omfat­tar inte bara säker­hets- och försvars­po­li­ti­ken utan även till exem­pel energi- och livs­me­dels­sä­ker­he­ten. Medan kriget pågår är det vikti­gaste att vi stöd­jer Ukraina. För EU är bekäm­pan­det av terro­ris­men för sin del en fråga om både extern och intern säker­het.

1.1 Ordent­lig försvars­för­måga för både Ukraina och hela Europa. Nu.

EU:s hand­lings- och besluts­fatt­nings­för­måga inom den gemen­samma utri­kes- och säker­hets­po­li­ti­ken behö­ver förbätt­ras. Enskilda medlems­sta­ter bör inte kunna hindra att man fattar beslut som är livsvik­tiga för unio­nen och dess medlems­sta­ter. Vi behö­ver stärka EU:s förmåga och vilja att reagera på hotet som särskilt Ryss­land utgör.

En gedi­gen och trovär­dig produk­tion av försvars­ma­te­riel och förmåga att regera snabbt är något som ökar både Finlands och hela Euro­pas säker­het och detta under­lät­tar den säker­hets­po­li­tiska ansvars­för­del­ningen mellan Europa och USA. Euro­pe­iska unio­nen och dess medlems­sta­ter behö­ver kana­li­sera allt större resur­ser för säker­het och försvar. Det finns även behov av att riva hind­ren för att privat kapi­tal kan komma att använ­das inom produk­tio­nen av försvars­ma­te­riel.

EU måste delta på ett betyd­ligt sätt i åter­upp­bygg­na­den av Ukraina. Ukraina behö­ver även få en klar väg till EU-medlem­skap. Ukraina behö­ver få stöd för uppfyl­lan­det av vill­ko­ren för medlem­skap. Ukraina bör bevil­jas medlem­skap genast då landet är redo för det. Även ett Nato­med­lem­skap utgör en del av Ukrai­nas fram­tid. Vi bör gå vidare med båda proces­serna så snabbt som möjligt.

I och med att EU utvid­gas, växer även dess infly­tande. Därför vill Samlings­par­tiet att dörren ska vara öppen för nya medlemsstater.En realis­tisk väg till EU-medlem­skap ska inte enbart erbju­das  till Ukraina utan även till länderna på västra Balkan, Molda­vien och Geor­gien. Ett medlem­skap är bara möjligt för länder som inte hand­lar fient­ligt mot Europa eller de väster­ländska värde­ring­arna. Ett land som vill bli medlem av EU ska vara euro­pe­iskt till sina värde­ringar och hand­lingar.

EU och Nato ska samar­beta mer inten­sivt. Som medlem i Nato kan Finland aktivt främja denna fråga. Föru­tom EU-länderna är även Norge och Stor­bri­tan­nien som står utan­för EU särskilt viktiga inom detta samar­bete.

Vi bör förbättra EU:s förmåga att erbjuda krishjälp inte bara till sina egna medlems­sta­ter utan även till part­ner­län­derna. EU lycka­des stödja Ukraina snabbt och effek­tivt efter att det ryska anfal­let hade star­tat. EU måste handla minst lika snabbt och effek­tivt om någon medlems­stat skulle råka ut för en motsva­rande kris. 

Samlings­par­tiet vill främja en gemen­sam mark­nad för försvars­ma­te­riel inom EU. Detta är en möjlig­het även för den finländska indu­strin. Upphand­lings­reg­lerna på försvar- och säker­hets­om­rå­det måste  verk­stäl­las mer effek­tivt och vi ska kräva en strik­tare över­vak­ning av verk­stäl­lan­det från kommis­sio­nens sida. Samti­digt behö­ver vi beakta kraven på försörj­nings­sä­ker­het på ett mer omfat­tande sätt än vi gör nu.

Påskyn­dan­det av den euro­pe­iska produk­tio­nen av försvars­ma­te­riel är ett viktigt sätt att reagera på Euro­pas säker­hets­po­li­tiska utma­ningar och även för att säker­ställa ett till­räck­ligt stöd för Ukraina. EU behö­ver driva den euro­pe­iska vapen­ex­port­po­li­ti­ken och ökafi­nan­sie­ringen för forsk­ning, utveck­ling och inno­va­tion för fram­ti­dens försvar­stek­no­lo­gier. Samlings­par­tiet stöd­jer upprät­tan­det av ett försvars­råd för EU och ett uppdrag som kommis­sa­rie med inrikt­ning på försvars­in­du­strin.

Använd­ningen av den euro­pe­iska freds­fon­den behö­ver stär­kas för att stärka vapen­hjäl­pen till Ukraina. Även Euro­pe­iska inve­ste­rings­ban­kens mandat för finan­sie­ring av produk­tio­nen av försvars­ma­te­riel bör utvid­gas.

Kriget i Ukraina har visat hur viktigt det är att förflytta solda­ter och mili­tär utrust­ning från ett land till ett annat. Det krävs fort­fa­rande mycket arbete för den mili­tära rörlig­he­ten inom Europa, bland annat en ökning av EU-finan­sie­ring för att främja saken. Samti­digt måste den euro­pe­iska trafi­kin­fra­struk­tu­ren moder­ni­se­ras så att den passar så bra som möjligt för mili­tärt bruk.

Samlings­par­tiet är för att sank­tio­nerna mot Ryss­land ska förbli i kraft och att de utökas medan grun­derna för sank­tio­nerna, alltså Ryss­lands olag­liga anfalls­krig mot Ukraina, fort­går. I denna fråga bör EU även uppmärk­samma  länder som stöd­jer och möjlig­gör Ryss­lands krig­fö­rings­för­måga, till exem­pel Iran. 

VI VILL ATT:

  • EU utveck­lar en gemen­sam mark­nad för försvars­ma­te­riel, att den euro­pe­iska vapen- och ammu­ni­tions­pro­duk­tio­nen utökas betyd­ligt och att finan­sie­ring för forsk­ning, utveck­ling och inno­va­tion kana­li­se­ras till utveck­lingen av försvar­stek­no­logi. 
  • Enligt de initi­a­tiv som Samlings­par­tiet redan har tagit ska euro­pe­iska finan­si­ella instru­ment använ­das i mer omfat­tande grad och mer effek­tivt för finan­sie­ring av produk­tio­nen av försvars­ma­te­riel.
  • Hind­ren för mili­tärt och ekono­miskt stöd till Ukraina ska rivas och stödet ska öka så att landet fram­gångs­rikt kan avvärja det ryska anfal­let. Ukraina är en del av den euro­pe­iska famil­jen och har, då vill­ko­ren uppfylls, en klar väg till EU- och Nato­med­lem­skap.
  • För att stärka EU:s gemen­samma säker­hets­po­li­tik och den euro­pe­iska produk­tio­nen av försvars­ma­te­riel ska man upprätta en kommis­sio­närsport­följ för försvars­in­du­strin och ett försvars­råd. 
  • EU satsar på kritiska försörj­ningsrut­ter, till exem­pel på järn­vägs­för­bin­del­sen från norra Finland till Atlan­ten.

 

1.2 Yttre grän­sen i skick och migra­tion under kontroll 


Ett EU med en åldrande befolk­ning behö­ver kunnande och idéer utifrån. Utbil­dade och före­tag­samma indi­vi­der från resten av värl­den är välkomna i EU:s medlems­sta­ter. Invand­ringen skavara kontrol­le­rad och ske längs lagliga rutter. Liksom miss­bru­ket av det inter­na­tio­nella asyl­sy­ste­met utgör migra­tion som är förknip­pad med brotts­lig­het en växande risk för den interna stabi­li­te­ten och för den ekono­miska bärkraf­ten i de euro­pe­iska samhäl­lena. 

En av grund­tan­karna inom EU är männi­skor­nas fria rörlig­het mellan medlems­sta­terna. För att detta ska fungera behö­ver den yttre grän­sen vara trovär­dig och effek­tiv. Samlings­par­tiet stöd­jer stär­kan­det av EU:s yttre grän­ser och av gräns- och kust­be­vak­nings­by­rån Fron­tex. Vi behö­ver effek­tivt kunna motstå den instru­men­ta­li­se­rade invand­ring Ryss­land använ­der för fient­ligt hybridin­fly­tande. EU:s asyl­för­ord­ning beak­tar inte dessa nya hot till­räck­ligt. Det bör vara möjligt att till­fäl­ligt avbryta asylan­sök­ningar vid EU:s yttre grän­ser om en fient­lig part tar till migra­tio­nen för att under­mi­nera säker­he­ten i EU eller i dess enskilda medlems­sta­ter. 

Samlings­par­tiet stöd­jer tanken om att ansö­kan om asyl och inter­na­tio­nellt skydd bör kunna ske i säkra tredje länder. EU behö­ver också erbjuda sina medlems­sta­ter stöd i situ­a­tio­ner där ursprungs­län­derna inte går med på att ta emot sina egna medbor­gare. En effek­tiv poli­tik i fråga om behand­ling och repat­ri­e­ring mini­me­rar fres­tel­sen att nå Europa på farlig och dyr olag­lig väg. 

Medan asyl­po­li­ti­ken utveck­las behö­ver EU uppmuntra och stödja medlems­sta­terna i rekry­te­ringen av kunnig och utbil­dad arbets­kraft.

VI KOMMER ATT ARBETA FÖR ATT FRÄMJA FÖLJANDE MÅL INOM EU:

  • EU ska stärka gräns- och kust­be­vak­nings­by­rån Fron­tex vad gäller perso­na­lan­tal, utrust­ning och befo­gen­he­ter, för att säkra den gemen­samma yttre grän­sen. 
  • Inom asyl­po­li­ti­ken ska EU och dess medlems­sta­ter genom­föra en reform­hel­het med syfte att elimi­nera miss­bru­ket av asyl­sy­ste­met som en kanal för allmän migra­tion och säker­ställa att bistån­det kana­li­se­ras till dem som verk­li­gen är nödställda. Reglerna ska uppda­te­ras så att det också finns till­räck­liga meto­der att avvärja hybri­d­at­tac­ker.
  • Det måste finnas olika kana­ler och proces­ser för invandrar­grup­per med olika grun­der för att anlända. Den fria rörlig­he­ten för arbets­kraft inom EU ska främ­jas och rekry­te­ringen av utbil­dad perso­nal från länder utan­för EU ska under­lät­tas. 

1.3 Vi vill ökaka EU:s tyngd inom världs­po­li­ti­ken

 

EU måste­vara en aktiv aktör, på samma sätt som USA, Kina och Indien. För att stärka sitt infly­tande ska EU bland annat fatta fler beslut med kvali­fi­ce­rad majo­ri­tet, åtminstone i de utri­kes- och säker­hets­po­li­tiska frågor där över­gången till beslut med kvali­fi­ce­rad majo­ri­tet inte kräver att grund­för­dra­gen ändras. Samlings­par­tiet uteslu­ter inte heller helt att grund­för­dra­gen vid behov öppnas.

EU behö­ver samar­beta mer med demo­kra­tiska alli­e­rade. Föru­tom USA är till exem­pel Japan, Sydko­rea, Kanada och Austra­lien stra­te­giskt viktiga länder och EU bör bygga en egen alli­ans­re­la­tion med dem. Hela den fria värl­den behö­ver sluta leden. Samlings­par­tiet anser att EU behö­ver sträva efter att agera enat i FN.

EU bör se till att det väster­ländska samhäl­lets grund­läg­gande värde­ringar, till exem­pel indi­vi­du­ella frihe­ter samt yttran­de­fri­het och jämlik­het, förverk­li­gas inom unio­nen. Fram­för allt måste press­fri­he­ten och rätts­vä­sen­dets obero­ende försva­ras. Över­trä­del­ser av dessa prin­ci­per  måste medföra ekono­miska och juri­diska konse­kven­ser för medlems­sta­ten med lägre trös­kel än i nulä­get.

EU ska kunna agera med en kraf­ti­gare röst i utri­kes­po­li­tiska frågor, utan att en enda medlems­stat kan bloc­kera besluts­fat­tan­det helt och hållet. Vi behö­ver vara akti­vare med att använda möjlig­he­ten att från fall till fall kringgå en enskild medlems­stat, särskilt i fråga om kampen mot den rysk aggres­si­vi­te­ten och att hjälpa Ukraina.

SAMLINGSPARTIET ARBETERAR AKTIVT FÖR ATT: 

  • EU ska allt­mer till besluts­fat­tande med kvali­fi­ce­rad majo­ri­tet inom utri­kes- och säker­hets­po­li­ti­ken.
  • Demo­kra­tiska länder ska stärka sitt samar­bete i den globala konkur­ren­sen mot det aukto­ri­tära öst. EU behö­ver spela en mer aktiv roll i detta.
  • Unio­nen ska inta en hårdare håll­ning i fråga om kränk­ningar av rätts­vä­sen­dets obero­ende och press­fri­he­ten i medlems­sta­terna.

2 Den ekono­miska presta­tions­för­må­gan är hörn­ste­nen för säker­het och välbe­fin­nande

När EU har en stark ekonomi kan unio­nen ingå stra­te­giska part­ner­skap genom regle­ring, handels- och utveck­lings­po­li­tik. I fram­ti­den är det särskilt viktigt att öka EU:s ekono­miska samar­bete med länderna i Afrika. En inre mark­nad som funge­rar effek­tivt är motorn för välfärd i Europa.

Samlings­par­tiet vill utvidga EU:s handels­av­tal. Detta ger finländska före­tag en konkur­rens­för­del på export­mark­na­den. EU:s inre mark­nad och handels­av­tal bidrar till att före­ta­gen når ut på den globala mark­na­den och detta stär­ker euro­pé­er­nas konkur­rens­kraft. En stark och växande ekonomi inne­bär att man värnar om säker­he­ten. 

2.1 Den gemen­samma euro­pe­iska mark­na­den ger enorma till­växt­möj­lig­he­ter

På EU:s inre mark­nad har buti­kerna ett brett utbud och de låga priserna är ett tecken på konkur­rens. Den inre mark­na­den har också mäng­der med kvali­fi­ce­rade arbets­ta­gare. Frihan­deln skapar till­växt och jobb för finlän­darna. Den fria rörlig­he­ten är viktig även med tanke på studi­e­möj­lig­he­ter och till exem­pel turism. 

Samlings­par­tiet hand­lar målmed­ve­tet i fråga om poli­ti­ken som rör den inre mark­na­den samt indu­stri- och handels­po­li­ti­ken, för att förbättra konkur­rens­vill­ko­ren för euro­pe­iska före­tag. Regel­ver­ket måste luck­ras upp och vi ska främja rätt­vis konkur­rens. Det är viktigt att tjäns­ter­nas inre mark­nade effek­ti­vi­se­ras och att trans­port­för­bin­del­serna förbätt­ras.

Vi behö­ver bättre EU-lagstift­ning än vi har för närva­rande om vi vill att den inre mark­na­den ska vara stark och funge­rande. Vi måste göra mer omfat­tande konse­kvens­ut­red­ningar av de före­slagna bestäm­mel­serna än vi gör i nulä­get. Det är nödvän­digt att alltid över­väga noggrant om det går att uppnå samma eller till­räck­ligt bra resul­tat även på annat sätt än genom att stifta nya lagar. Den admi­nist­ra­tiva bördan måste lättas. Det gör vi genom att följa prin­ci­pen ”in med en bestäm­melse, ut med en”. Reglerna ska vara förut­säg­bara och teknik­ne­utrala.

Beslut ska fattas så männi­sko­nära som möjligt. Regel­ver­ket får inte vara allt­för detal­je­rat, utan istäl­let ska vi ge utrymme för sunt förnuft och bättre praxis. Ett allt­för detal­je­rat regel­verk är en belast­ning, inte bara för före­tag utan även för till exem­pel kommu­ner.

Vi ska se till att EU-reglerna efter­levs. EU behö­ver bättre över­vak­ning av bekämp­ningen av korrup­tion och använd­ningen av gemen­samma medel samt efter­lev­na­den av reglerna för den inre mark­na­den.  Över­trä­del­se­för­fa­ran­den måste inle­das snab­bare om EU:s regel­verk inte genom­förs på rätt sätt. Vi ska effek­tivt hindra upprät­tan­det av hinder för den fria rörlig­he­ten för tjäns­ter och varor.

EU bör kompen­sera för illo­jal konkur­rens för de produkt­grup­per där priserna för koldi­ox­id­ut­släpp i en produk­tions­miljö som konkur­re­rar med EU är väsent­ligt lägre och utsläpps­pri­serna har en bety­dande inver­kan på valet av produk­tions­plats. Det är bäst att fort­skrida genom förhand­lingar och att vid behov förhandla hårt.

SAMLINGSPARTIETS MÅL: 

  • För att konsu­men­ter och före­tag ska få största möjliga nytta av den inre mark­na­den vill vi effek­ti­vi­sera hur den funge­rar.
  • EU bör undvika onödigt detal­je­rad regle­ring och lätta på den över­drivna regel­bör­dan.
  • Konse­kvens­be­döm­ningen av EU-lagstift­ningen behö­ver förbätt­ras så att regel­bör­dan för före­tag och kommu­ner inte blir orim­lig.
  • EU bör satsa hårt på att förbättra trans­port­för­bin­del­serna för att främja ekono­misk till­växt och fri rörlig­het för perso­ner och varor.

2.2 Vi tar tag i möjlig­he­terna med kunnande och ny tekno­logi

Europa ska vara en del av nästa indust­ri­ella revo­lu­tion som kommer att vara base­rad på digi­ta­li­se­ring och ny tekno­logi. Auto­ma­ti­se­ring och robo­ti­se­ring ger möjlig­he­ter till att öka produk­ti­vi­te­ten för finländsk och euro­pe­isk arbets­kraft och ger bättre förut­sätt­ningar för att lyckas i den globala konkur­ren­sen. Fram­för allt krävs egna inve­ste­ringar av före­tag för att kunna utnyttja dessa. EU kan skapa en konkur­rens­kraf­tig verk­sam­hets­miljö för före­tag.

EU har goda möjlig­he­ter att lyckas inom högtek­no­logi och att produ­cera produk­ter med högt mervärde för världs­mark­na­den. Finan­sie­ringen från EU ska i allt högre grad kana­li­se­ras till stöd som finan­si­e­rar kunnande, ener­gi­om­ställ­ning, säker­het, digi­ta­li­se­ring, forsk­ning och nya inno­va­tio­ner. Europa, och Finland som en del av det, har spets­kom­pe­tens inom till exem­pel arti­fi­ci­ell intel­li­gens, chip- och kvant­forsk­ning, högpre­ste­rande dator­sy­stem och hälso­tek­no­logi. Vi behö­ver hålla i våra speci­al­kom­pe­ten­ser och målmed­ve­tet efter­sträva till­växt.

Samlings­par­tiet vill främja en digi­tal inre mark­nad. EU börför­bättra verk­sam­hets­vill­ko­ren för före­tag som erbju­der digi­tala tjäns­ter och se till att finan­sie­rings­pro­gram­men för digi­ta­li­se­ring, forsk­ning och inno­va­tion inte bara stöd­jer unio­nens konkur­rens­kraft utan också möter samhäl­le­liga utma­ningar. EU ska vara en gynn­sam miljö för att utveckla och använda arti­fi­ci­ell intel­li­gens. Här är det bättre att fort­skrida genom förbätt­rad, snarare än kvan­ti­ta­tivt ökad regle­ring.

Vi behö­ver säker­ställa den starka roll som väster­ländska demo­kra­tier spelar i den digi­tala ekono­mins stan­dar­der. EU bör främja mänsk­liga rättig­he­ter som är rela­te­rade till använd­ningen av ny tekno­logi. Det inne­bär till exem­pel att värna om skyd­det av männi­skors integri­tet och ansvars­full använd­ning av deras uppgif­ter och att ta hand om system­sä­ker­he­ten.

VI DRIVER DESSA FRÅGOR:

  • Europa ska utveck­las till en attrak­tiv miljö för etable­ring och till­växt av före­tag som är verk­samma inom tekno­lo­gi­sek­torn.
  • Vi arbe­tar för att främja den digi­tala inre mark­na­den.
  • Finan­sie­ringen för forsk­ning och utveck­ling kana­li­se­ras till ny tekno­logi.

2.3 Vi vill minska skad­liga bero­en­de­för­hål­lan­den, utan att även­tyra frihan­deln

EU bör främja en öppen och rätt­vis handels­po­li­tik. Samlings­par­tiet vill att före­tag av alla stor­le­kar ska ha möjlig­het att vara verk­samma och konkur­rera på EU:s inre mark­nad. EU:s stra­te­giska själv­för­sörj­ning behö­ver stär­kas. Strä­van efter själv­för­sörj­ning får ändå inte inne­bära att medlems­sta­terna konkur­re­rar inbör­des med hjälp av stats­stöd eller att vi stänger dörrarna för resten av värl­den. 

Kriserna och stör­ning­arna i de globala försörj­nings­ked­jorna under de senaste åren visar hur viktig det är med försörj­nings­trygg­het och utveck­ling av den. Till­gången på och bety­del­sen av kritiska råva­ror, förnö­den­he­ter, säker och ren mat, förmån­lig och ren energi har blivit en del av samhälls­de­bat­ten. 

I fråga om många kritiskt viktiga råva­ror och kompo­nen­ter är EU nästan helt bero­ende av import från aukto­ri­tära stater, särskilt Kina. EU bör säker­ställa alter­na­tiva importrut­ter för mine­ra­ler och råva­ror, utveckla gruv­pro­duk­tio­nen inom Europa och skapa förut­sätt­ningar för att starta egen produk­tion av kritiskt viktiga kompo­nen­ter. Detta gäller även för andra kritiskt viktiga förnö­den­he­ter, till exem­pel läke­me­del och mikrochips.

USA är EU:s vikti­gaste handels­part­ner. Till­sam­mans utgör vi värl­dens största ekono­miska zon. Det handels- och säker­hets­po­li­tiska samar­be­tet med USA ger EU möjlig­het att bättre bevaka sina intres­sen och värde­ringar i rela­tion till stor­maktskon­kur­ren­sen.

För EU är Kina en samar­bets­part­ner, en konkur­rent och en utma­nare på system­nivå. För att uppnå en balan­se­rad rela­tion med Kina som även inne­bär reci­pro­ci­tet behö­ver EU bevaka sina kommer­si­ella intres­sen och hålla fast vid sina prin­ci­per angå­ende mänsk­liga rättig­he­ter. För Kinas del bör man kräva att landet håller fast vid sina åtagan­den och förbätt­rar öppen­he­ten och trans­pa­ren­sen på sin mark­nad. 

HÄR ÄR LINJERNA FÖR HUR VI GÅR VIDARE:

  • Europa måste åtgärda sin sårbar­het, särskilt i fråga om kritiskt viktiga råva­ror och varor, men samti­digt måste vi även så långt som möjligt hålla fast vid prin­ci­perna om frihan­del.
  • Vi behö­ver bygga upp den euro­pe­iska själv­för­sörj­ningen och ett större obero­ende, både genom egen produk­tion och genom att skapa alter­na­tiva leve­ransrut­ter.

2.4 Ja till eget ansvar, nej till mora­liskt förfall inom ekono­min

Samlings­par­tiet anser att varje medlems­stat i första hand ska ta ansvar för sin egen ekonomi. Europa behö­ver övergå från inef­fek­tiv stimu­lans och inkomstö­ver­fö­ringar till en till­växt­po­li­tik som är base­rad på en stabil och kristålig ekono­misk och mone­tär union. Ekono­misk håll­bar­het krävs för att Europa ska lyckas i den globala konkur­ren­sen och för att Europa ska kunna erbjuda sina medbor­gare ett växande välstånd. De vikti­gaste proble­men för den ekono­miska och mone­tära unio­nen är överskuld­sätt­ning, bris­tande mark­nads­di­sci­plin och den ödes­digra kopp­lingen mellan medlems­sta­ter och banker. Dessa problem måste lösas. 

Samlings­par­ti­ets linje är att varje medlems­stat ska ta primärt ansvar för sin egna ekono­miska poli­ti­ken och för den egna ekono­mins håll­bar­het. Medlems­sta­terna behö­ver ha ett intresse av att förvalta de egna offent­liga finan­serna på ett ansvars­fullt sätt. Even­tu­ellt ekono­miskt stöd ska alltid vara strikt vill­ko­rat. 

Vi bör åter­upp­rätta prin­ci­pen i grund­för­dra­get om att EU och dess medlems­sta­ter inte åtar sig att ansvara för enskilda medlems­sta­ters finan­si­ella åtagan­den. Euro­pe­iska stabi­li­tets­me­ka­nis­men behö­ver utveck­las mer, i samma rikt­ning som Euro­pe­iska valu­ta­fon­den. Riskvik­terna för stats­ob­li­ga­tio­ner behö­ver föras till­baka till solvens­be­räk­ningen för banker.

Samlings­par­tiet stöd­jer inte en stimu­lans­po­li­tik som ökar skuld­bör­dan, varken genom gemen­samma skul­der eller utveck­ling av unio­nen i rikt­ning mot en union för inkomstö­ver­fö­ringar. Alla dessa åtgär­der har en nega­tiv inver­kan på den ekono­miska till­väx­ten. I stäl­let kräver vi arrange­mang där samma instans har ansva­ret för och kontrol­len över skul­den och inte delas. Detta leder till ett mora­liskt förfall och ökar risken för överskuld­sätt­ning. 

EU:s budget och andra styr­me­del måste kopp­las till åtgär­der och struk­tu­rella refor­mer som främ­jar medlems­sta­ter­nas konkur­rens­kraft och ekono­miska till­växt. Utgångs­punk­ten bör vara att stöd som främ­jar ekono­misk till­växt med tiden blir onödiga. I den föränd­rade situ­a­tio­nen i värl­den behö­ver vi fästa särskild uppmärk­sam­het vid utveck­lingen av ekono­min och vita­li­te­ten i EU:s östra gräns­om­rå­den.

SAMLINGSPARTIET FÖRESLÅR DETTA: 

  • Vi behö­ver åter­ställa trovär­dig­he­ten i prin­ci­pen om ”no bailout” (inga rädd­nings­ak­tio­ner). Samlings­par­tiet stöd­jer inte någon union för inkomstö­ver­fö­ringar eller ökning av den ekono­miska soli­da­ri­te­ten.
  • Vi måste återgå till mark­nads­di­sci­plin och möjlig­göra omstruk­tu­re­ring av stater­nas skul­der.
  • Stöd som kana­li­se­ras till regi­o­nerna måste beakta till exem­pel krigs­ef­fek­ter bättre än de gör i nulä­get. Regi­o­ner som drab­bats mest av krigets effek­ter behö­ver få star­kare stöd, se till exem­pel östra Finland.

3 Vi värde­rar en håll­bar euro­pe­isk livs­stil 

Samlings­par­tiet vill bygga den euro­pe­iska välfär­den i enlig­het med prin­ci­perna för håll­bar utveck­ling. Det inne­bär ekolo­gisk, social och ekono­misk håll­bar­het. Euro­pe­iska före­tag är fram­gångs­rika på världs­mark­na­den när man i EU slutar foku­sera på stöd­po­li­tik och i stäl­let koncen­tre­rar sig på att skapa en konkur­rens­kraf­tig verk­sam­hets­miljö. Vi får möjlig­het att locka till­baka process­in­du­strin, som förbru­kar mycket energi, till Europa och Finland om vi bygger ut och inve­ste­rar i ren energi.

3.1 Ja till lönsamt jord­bruk och håll­bart nytt­jande av skogen

Samlings­par­tiet stöd­jer refor­men av den gemen­samma jord­bruks­po­li­ti­ken i enlig­het med prin­ci­perna om ekono­miskt håll­bart jord­bruk och håll­bart utnytt­jande av natur­re­sur­ser. I fråga om miljö­po­li­tiska initi­a­tiv bör medlems­sta­terna ha stort utrymme att genom­föra lösning­arna på det sätt som de anser vara bäst. Samlings­par­tiet litar på att finländska skogs­ä­gare har förmåga och vilja att ta hand väl om sina skogar.

Vi vill säker­ställa att en håll­bart använd­ning av våra skogar, som tar hänsyn till hela värde­ked­jan, förblir en livs­kraf­tig näring. Till exem­pel stöd­jer vi inte en ökning av kommis­sio­nens beslu­tan­de­rätt i fråga om hur skogen får använ­das i Finland. I den här frågan har Finland mer sakkun­skap än många andra länder.

I stäl­let för förbud och ingå­ende regle­ring måste vi ta fram inci­ta­ment för jord­bru­kare. Vi behö­ver göra EU till en världs­le­dande aktör inom jord­bruk med moderna meto­der. På så sätt förbätt­rar vi skör­den och mins­kar miljö­be­last­ningen. Vi behö­ver säkra och den finländska livs­me­dels­pro­duk­tio­nen i synner­het och den euro­pe­iska i största allmän­het, och främja dess konkur­rens­kraft.

SÅ HÄR SER VI DET:

  • I fråga om EU:s skogs­po­li­tik försva­rar vi natio­nell beslu­tan­de­rätt och diskre­tion och respek­te­rar privat ägan­de­rätt.
  • Syste­met för jord­bruks­stöd behö­ver utveck­las i en rikt­ning där mer vikt läggs på produk­tions­ef­fek­ti­vi­tet, miljö­mäs­sig håll­bar­het och förbätt­rad konkur­rens­kraft än vi gör i nulä­get.

3.2 Gör Europa till en stor­makt för ren energi

Ener­gi­om­ställ­ningen är en möjlig­het för Europa. Med hjälp av ren energi kan vi inte bara höja medbor­gar­nas levnads­stan­dard, utan också minska utsläp­pen. Detta är också det mest effek­tiva sättet att bekämpa klimat­för­änd­ring­arna i värl­den.  För att ta oss vidare i detta behö­ver vi inve­stera i kunnande, forsk­ning, inno­va­tio­ner och därmed i lösningar för ren energi.

Euro­pe­iska före­tag spelar en nyckel­roll i produk­tio­nen av ren energi och kampen mot klimat­för­änd­ring­arna. Samlings­par­tiet vill att EU ska vara en ypper­lig och konkur­rens­kraf­tig verk­sam­hets­miljö för att skapa nya inno­va­tio­ner som mins­kar Euro­pas koldi­ox­i­dav­tryck och ökar dess koldi­ox­id­handav­tryck. 

Europa behö­ver så snabbt som möjligt och full­stän­digt frigöra sig från rysk fossil energi. Frigö­rel­sen ger EU möjlig­het att påskynda över­gången till rena ener­gi­lös­ningar. Detta är även nödvän­digt av säker­hets­po­li­tiska skäl. EU får inte längre driva in i bero­en­de­för­hål­lan­den som kan skada medlems­sta­terna. Omställ­ningen till en mer håll­bar ekonomi får inte ske på bekost­nad av ener­gi­trygg­he­ten. EU och dess medlems­sta­ter måste agera­för att garan­tera till­räck­ligt med energi och ett rimligt pris på el.

Medlems­sta­terna bör slut­föra ener­gi­u­ni­o­nen genom att inve­stera i bra över­fö­rings­för­bin­del­ser och elnät i Europa och åtgärda proble­men på den inre mark­na­den för energi. För att förbättra sin ener­gi­sä­ker­het behö­ver EU ta fram en gemen­sam gasupp­hand­ling och bygga gemen­samma lager. EU behö­ver begränsa sitt växande bero­ende av att impor­tera nödvän­diga basma­te­rial för produk­tion av ren energi och kompo­nen­ter som behövs för solpa­ne­ler, vind­kraft­verk och batte­ri­lag­ring. 

Vi behö­ver kärn­kraf­ten som en del av det euro­pe­iska syste­met för ren energi, utan konst­gjorda begräns­ningar. Europa ska vara före­gång­are inom inve­ste­ringar i och forsk­ning angå­ende små modu­lära reak­to­rer (SMR) eller andra nya tillämp­nings­al­ter­na­tiv för säker och pålit­lig kärn­kraft. EU:s finan­sie­rings­pro­gram för forsk­ning och inno­va­tion ska stödja unio­nens konkur­rens­kraft och svara på samhäl­le­liga utma­ningar. 

SAMLINGSPARTIET VILL BLAND ANNAT DRIVA DESSA FRÅGOR:

  • EU bör inve­stera i bra elöver­fö­rings­för­bin­del­ser och åtgärda proble­men på den inre mark­na­den för energi.
  • I EU bör kärn­kraf­ten perma­nent klas­si­fi­ce­ras som en ren ener­gikälla i klas­si­fi­ce­rings­sy­ste­met för håll­bar ekonomi.
  • Vi bör sluta använda rysk fossil energi på EU-nivå så snart som möjligt.

3.3 Förlus­ten av biolo­gisk mång­fald samt klimat­för­änd­ring­arna är en gemen­sam fiende


Vi måste säkra den biolo­giska mång­fal­den och bekämpa förlus­ten av den. I kampen mot förlust av den biolo­giska mång­fal­den är det värt att använda mark­na­den, eftersom det bästa sättet att säkra mång­fal­den är genom inci­ta­ment, inte genom central­styrd regle­ring.

Samlings­par­tiet stöd­jer främ­jan­det av bio- och cirku­lär ekonomi.Det inne­bär till exem­pel att vi vill minska bero­en­det av fossila råva­ror och att vi vill spara på natur­re­sur­ser genom att ta hänsyn till hela livscy­keln för och miljö­ef­fek­terna av till­ver­kade produk­ter.

Vi behö­ver minska på klima­t­ut­släp­pen. Vi behö­ver påskynda åtgär­derna för att göra Europa koldi­ox­id­ne­utralt senast 2050 och vi behö­ver åta oss att uppnå milstol­par som stöd­jer detta mål. Det är värt att foku­sera på själva målet i stäl­let för att mikro­han­tera meto­derna. 

EU:s energi-, klimat- och miljö­lag­stift­ning bör ge medlems­sta­terna till­räck­lig flex­i­bi­li­tet så att de kan uppnå det önskade slut­re­sul­ta­tet på det sätt de själva anser vara bäst. De mest effek­tiva meto­derna kan vari­era då man strä­var efter minsk­ningar av utsläp­pen. Därför behö­ver det vara möjligt att få natio­nellt och tekniskt hand­lings­ut­rymme för att nå dessa mål. EU bör inte central­styrt välja vinnare på mark­na­den.

Det får inte följa av att indu­stri­ut­släp­pen mins­kas att det blir lönsamt för före­tag att flytta produk­tio­nen utan­för EU. Utsläpps­pri­serna bör gälla både för produk­tions­an­lägg­ningar inom EU och för import från länder utan­för EU. I fram­ti­den behö­ver tjäns­ter och produk­ter som produ­ce­ras på ett håll­bart sätt i Europa vara mer över­kom­liga för konsu­men­terna än varor som trans­por­te­ras lång­väga och har produ­ce­rats med förore­ningar och är avsedda för kort­va­rig konsum­tion. 

VI STÅR FÖR DESSA MÅL:

  • Inom EU ska effek­ti­vi­te­ten i använd­ningen av råva­ror maxi­me­ras med hjälp av den cirku­lära ekono­min.
  • Utsläp­pen från den indust­ri­ella produk­tio­nen inom EU ska mins­kas, samti­digt som vi vill säker­ställa att stater utan­för EU och mer föro­re­nande produk­tions­an­lägg­ningar inte får en orim­lig konkur­rens­för­del.
  • För att minska klima­t­ut­släp­pen behö­ver det vara möjligt att använda de mest effek­tiva medlen och ha ett till­räck­ligt natio­nellt hand­lings­ut­rymme, i stäl­let för detal­je­rad regle­ring.

Mer innehåll i samma kategori

1.9.2022

Sture Fjäder ny ordfö­rande för Samlings­par­ti­ets svenska orga­ni­sa­tion

Sture Fjäder har valts till ny ordfö­rande för Samlings­par­ti­ets svenska riks­or­ga­ni­sa­tion Borger­lig Samling i Finland rf. Fjäder efter­trä­der Helsing­fors borg­mäs­tare

17.11.2021

Samlings­par­ti­ets program inför välfärds­om­rå­desva­let 2022

Inget välbe­fin­nande utan sunt bond­för­nuft Nu om någon­sin behövs det berömda finländska bond­för­nuf­tet. För i välfärds­om­rå­desva­let är det frågan om

Skip to content