Rinnes rege­ring har satt upp mycket ambi­tiösa klimat­mål. Därför har det varit en besvi­kelse att erfara, hur lite de goda målsätt­ning­arna syns som åtgär­der i rege­ring­ens första budget.

Det är just i budge­ten rege­ring­ens målsätt­ningar borde förverk­li­gas. Den tydli­gaste inle­dande åtgär­den borde ha varit slopan­det av skat­te­för­må­nen för torv­för­brän­ning.

Torven ger upphov till en femte­del av utsläp­pen från Finlands ener­gi­pro­duk­tion. I förhål­lande till den produ­ce­rade ener­gi­an­de­len orsa­kar torv­för­brän­ningen fördubb­lat utsläpp. De av torv­för­brän­ning orsa­kade utsläp­pen motsva­rar utsläp­pen från hela Finlands person­bils­tra­fik. Utöver utsläp­pen skadar använd­ningen av torv såväl den biolo­giska mång­fal­den som vatten­dra­gen.

Trots detta åtnju­ter använd­ningen av torv i Finland i hög grad stat­ligt stöd. På årsnivå närmar sig skat­te­för­må­nen i dags­lä­get tvåhundra miljo­ner, vilket motsva­rar miljö­mi­ni­s­te­ri­ets hela budget. Det är fråga om en tydlig, för miljön skad­lig före­tags­sub­ven­tion.

Före riks­dags­va­let talade flera av de nuva­rande rege­rings­par­ti­erna för bety­dande nedskär­ningar av miljös­kad­liga före­tags­sub­ven­tio­ner – de gröna så mycket som två miljar­der och Väns­ter­för­bun­det satte som sitt mål minst en halv miljards nedskär­ningar. Dessa nedskär­ningar syftade till att finan­si­era kost­nads­ök­ningar.

Diskus­sio­nerna och klimatåt­gär­der­nas akuta läge till trots höjs de miljös­kad­liga före­tags­sub­ven­tio­nerna i rege­ring­ens första budget med hundra miljo­ner euro.

Diskus­sio­nerna och klimatåt­gär­der­nas akuta läge till trots höjs de miljös­kad­liga före­tags­sub­ven­tio­nerna i rege­ring­ens första budget med hundra miljo­ner euro. Rege­ringen kommer inte att slopa torvens skat­te­för­må­ner. Beslu­tet tas vid helhets­ö­ver­sy­nen av ener­gi­be­skatt­ningen nästa år. På basen av rege­rings­pro­po­si­tio­nen och budget­de­bat­ten skulle det vara över­ras­kande om det blev stora föränd­ringar vad gällde torv, även då.

I rege­rings­pro­po­si­tio­nen sätter rege­ringen som mål att ”ener­gi­an­vänd­ningen av torv åtminstone halve­ras innan 2030”. Målet är inte särskilt ambi­tiöst, eftersom använd­ningen av torv i och med utsläpps­han­deln i vilket fall som helst torde minska i unge­fär samma takt. Före valet hade till exem­pel de gröna som mål att stoppa ener­gi­an­vänd­ningen av torv innan år 2025, medan rege­ringen nu har en halve­ring av använd­ningen, fem år senare, som mål.

Rege­ringen har därtill beslu­tat inrätta en arbets­grupp, vars uppgift är att hitta nya sätt att ersätta torv. Dessa torde åtminstone omfatta produk­tio­nen av och odlings­sub­strat för aktivt kol. Rege­ring­ens målsätt­ning verkar därför inte vara en minsk­ning av använd­ningen av torv.

Använd­ningen av torv orsa­kar utsläpp och miljöska­dor oavsett avsedd använd­ning. Det verkade aningen kluvet att stats­mi­nis­tern, samti­digt som miljö­mi­nis­tern presen­te­rade de finländska miljömå­len vid FN: s klimat­kon­fe­rens, murade sten­fo­ten på den nya i Ilomants belägna aktiv­kol­fa­bri­ken, som använ­der torv.

Om utsläp­pen har ett pris och föro­re­na­ren ska stå för kost­na­den, utgör­tor­vens skat­te­för­må­ner det själv­klara målet för en föränd­ring. Samlings­par­tiet har i sitt miljö-och klimat­pro­gram förbun­dit sig till att avstå från en bety­dande ener­gi­an­vänd­ning av torv innan år 2035. I vårt alter­na­tiva budget­för­slag kommer vi att presen­tera vår modell för slopan­det av skat­te­för­må­nen för torv.

Mer innehåll i samma kategori